Läs bildtexten Zara Mamat är glad att hon har funnit säkerhet i Gara Amou och att döttrarna Aisha (10 år) och Aissatou (2 år) och systern Fanne Abakar är med henne. Men hon bekymrar sig för barnen som fortfarande är i Batangafo. Foto: Ingrid Beauquis/NRC

En mammas önskan

Publicerat 20. dec 2017|Ändrats 15. jan 2018
"Allt jag vill är att veta att mina barn är trygga" säger Zara Mamat. På grund av konflikten i Centralafrikanska republiken har hon skilts från fem av sina barn.

Mamat har sin tvååriga dotter i knät och den äldre dottern nära sig medan hon pratar. Hon flydde med sex av hennes elva barn från Batangafos norrut i landet och fann säkerhet i byn Gara Amou, cirka 200 kilometer längre söderut.

Väpnade strider mellan den kristna gruppen Anti-balaka och den huvudsakligen muslimska gruppen ex- Seleka har tvingat tusentals människor på flykt från sina hem. Under 2017 har väpnade strider eskalerat norröver och österut i landet och spridit sig till nya områden.

För nio månader sedan dödades Mamats man av medlemmar i ex-Seleka.

- Jag kunde inte längre ta hand om mina barn, och jag var rädd för ex-Seleka, säger hon. Det var då jag bestämde mig för att fly.

Läs bildtexten Zara Mamat har en önskan - att veta att alla hennes barn är trygga. Foto: Tiril Skarstein/NRC

Fem av hennes barn är fortfarande kvar i hemstaden.

- Jag är rädd att något har hänt med dem. Alla flyr från Batangafo nu, säger hon.

Varje historia hon berättar tar henne tillbaka till barnen som fortfarande är kvar i hemstaden. Hon har inte hört något från dem. Hela tiden undrar hon: var är de nu? Är de trygga?

Balanserar på en knivsegg

Mamat är en av 1,1 miljoner människor i Centralafrikanska republiken som har tvingats fly från sina hem - en av fem invånare. Siffran är högre än under det våldsamma inbördeskriget som härjade i landet mellan 2013 och 2014.

Angreppen är ofta brutala och civila betalar ett högt pris. En rapport från Human Rights Watch säger att våldtäkter och sexuella övergrepp används som krigsvapen.

- Centralafrikanska republiken balanserar för närvarande på en knivsegg, sa NRC:s regionchef Marianne Irion i november. För att förhindra att hela landet åter drabbas av inbördeskrig, måste civilbefolkningen få bättre skydd.

Kämpar om resurser

Landet ligger redan längst ner på FN:s index för mänsklig utveckling. Fyra av tio barn under fem år är undernärda. När människor tvingas fly eller bli avskurna från livsnödvändig hjälp till följd av väpnade konflikter, är konsekvenserna ofta förödande.

- Det är svårt att vara ensam, säger Mamat. Jag har varken pengar eller husdjur.
 

Läs bildtexten NRC har delat ut hushålls- och hygienartiklar för nya fördrivna personer i Gara Amou, men bristen på nödhjälp innebär att människor får väldigt begränsad hjälp. Foto: Tiril Skarstein/NRC

Änkan tillhör Peuhl-folket, en grupp av huvudsakligen muslimska herdar. Många har förlorat sina djur i konflikten.

Medan religionen används av de väpnade grupperna för att mobilisera anhängare, pågår det strider om landets resurser.

Stöttar varandra

I byn Gara Amou tar befolkningen, som främst är kristna, emot människor som har flytt.

- Min nya granne har hjälpt mig att sätta upp tak över huvudet. Men jag måste bygga ett hus, så att mina andra barn också kan komma hit och bo hos oss, säger Mamat.

Hennes nya hem har ett tak av halm, men inga väggar.

Hon är tacksam för samhällets stöd och för att ha hittat en fredlig plats för sig själv och barnen.

- Här är jag inte rädd, säger Mamats tioåriga dotter Aisha, som sitter intill sin mamma.

- Jag gillar Gara Amou eftersom folk här är väldigt trevliga. De är mina vänner.
 

Läs bildtexten "Jag tänker hela tiden på mina bröder och systrar som är kvar i Batangafo, och ibland börjar jag gråta. Jag hoppas att jag kommer att se dem igen och att de kan komma och bo här hos oss”, säger Aisha (10 år), som flydde med sin mamma från Batangafo till Gara Amou. Foto: Tiril Skarstein/NRC

 
Negligerad konflikt

Stödet från byn har varit viktigt för Mamat. Det finns inga större humanitära insatser i Gara Amou. Ett nödhjälpsteam från NRC har delat ut hygien- och hushållsartiklar, men bortsett från det har det inte funnits någon hjälp att få.

Hjälparbetet i landet får inte tillräckligt med medel för att hjälpa alla som drabbats av konflikten. FN och andra humanitära organisationer behövde 500 miljoner dollar 2017, men har fått mindre än hälften. Samtidigt toppar situationen i Centralafrikanska republiken NRC:s ranking av världens mest negligerade kriser.

När vi frågar Mamat vad hon önskar sig mest, står bistånd lågt på listan. Vad hon vill ha är fred i landet och att alla hennes barn är tryggt samlade i Gara Amou.

- Mina barn är det bästa som har hänt mig.

Läs bildtexten Tioåriga Aisha leker med sina nya vänner. Sedan slutet av 2016 har omkring 2 000 muslimska herdar flytt till Gara Amou, där de lever fredligt sida vid sida med den övervägande kristna befolkningen. Foto: Tiril Skarstein/NRC
Fakta om Centralafrikanska republiken
  • 600 000 personer är internt fördrivna i Centralafrikanska republiken, medan 520 000 personer är flyktingar i grannländerna.
  • Över 2,4 miljoner människor behöver humanitärt bistånd - hälften av landets befolkning.
  • Centralafrikanska republiken rankas som nummer 188 av 188 i FN:s index för mänsklig utveckling.
  • Landet toppar också NRC:s lista över negligerade kriser.
  • Hittills har biståndsorganisationer endast fått 37 procent av den finansiering som behövs, för att hjälpa människor som drabbats av konflikten i Centralafrikanska republiken.